Vad är benskörhet?
Benskörhet eller osteoporos är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott.

Benet är en levande vävnad som ständigt byggs om för att kunna anpassa sig till kroppens aktuella behov. Vid benskörhet har benet rätt sammansättning men jämvikten mellan uppbyggande och nedbrytande celler är rubbad. Det bryts ner mer ben än det byggs upp, det vill säga mängden benvävnad blir för liten.

Är benskörhet vanligt?
Förekomsten av benskörhet har ökat kraftigt de senaste åren, särskilt i Nordamerika och Europa och i synnerhet i Skandinavien.

Benskörhet är något som drabbar alla med stigande ålder och eftersom vi lever längre nu för tiden ökar också antalet personer med benskörhet.

En annan orsak till ökningen kan vara att vi de senaste decennierna påtagligt ändrat vår livsstil med bland annat mera stillasittande och mindre fysisk aktivitet. Skelettet behöver nämligen belastas genom fysisk träning, till exempel gående och stående, för att benmassan skall bibehållas.

Risken för att en 50-årig svensk kvinna skall drabbas av en benskörhetsfraktur någon gång under resten av sitt liv är cirka 50 procent. För en man i samma ålder är risken 25 procent.

Varför blir man benskör?
Skelettet byggs upp under barn- och ungdomsåren och den maximala benmassan nås vid 20-30 årsåldern. Därefter minskar benmassan för varje år med 0,5-1 procent.

Olika faktorer under uppväxtåren, till exempel kost och motion, påverkar vilken maximal benmassa man får. Ärftligheten har också stor betydelse.

Den naturliga benminskning som sker efter att den maximala benmassan uppnåtts kan ibland accelerera.

Riskfaktorer som påskyndar benförlusten är:

• Inflammatoriska sjukdomar
• Ämnesomsättningssjukdomar
• En del mediciner (till exempel kortison)
• Rökning
• Hög alkoholkonsumtion
• Låg kroppsvikt
• Fysisk inaktivitet
• Lågt intag av kalcium och vitamin D

Kvinnor drabbas oftare än män av benskörhet. Det beror bland annat på att produktionen av kvinnligt könshormon (östrogen) avtar efter klimakteriet. Östrogen behövs för benuppbyggnad och benmassan minskar därför under en period med 2-4 procent årligen.

Hur kan man veta att man är benskör?
Man märker inte att man har benskörhet förrän de förorsakat en ihoptryckning av en ryggkota (kotkompression) som ger smärta eller man drabbats av benbrott.

Har man flera riskfaktorer för utveckling av benskörhet finns det anledning att göra en bentäthetsmätning. Detta är en speciell röntgenundersökning där man tidigt kan se om man är benskör. Metoden är smärtfri, ofarlig och tillförlitig.

Några riktigt bra blod- eller urinprov finns ännu inte för att bedöma benmassa.