Att vara allergisk innebär att man är överkänslig mot ett vanligt ämne som normalt inte är farligt. Det är kroppens immunförsvar, som egentligen ska skydda oss mot till exempel bakterier, virus och parasiter, som överreagerar. Allergener kallas ämnen du kan reagera allergiskt mot och exempel är pollen, pälsdjur, födoämnen, mögel, insektsgift eller olika läkemedel.
Vad händer i kroppen?
Första gången du träffar på ett ämne, som du sedan blir allergisk mot, börjar immunförsvaret tillverka ”allergiantikroppar”, så kallade Ig-E-antikroppar. Antikropparna sätter sig sedan på celler som tillhör immunförsvaret som kallas mastceller. Nästa gång du på något sätt kommer i kontakt med ämnet kan en allergisk reaktion ske. Allergiantikropparna binder då till ämnet och mastcellerna får en signal att skicka ut aggressiva ämnen i kroppen, däribland histamin. Histaminet är det ämne som sedan orsakar de flesta av de allergiska symtomen du kan få.
Hur vanligt är det?
Fler och fler människor i i-länder blir allergiska. Varför man blir allergisk och varför antalet allergiker ökar vet man inte riktigt än men man vet att allergi beror både på arv och miljö. Har du föräldrar eller syskon med allergi ökar alltså risken att även du ska få det. Storstadsmiljö, rökning och täta hus är miljöfaktorer som kan öka risken för att utveckla allergi. Cirka 15-20 % av Sveriges vuxna har pollenallergi och ungefär 5-10 % har symtom året runt från djur- och kvalsterallergi.
Symtom
Vilka symtom du som allergiker får beror på vilken typ av allergi du har men också på hur stor mängd av ämnet du har fått i dig. Symtomen kan vara allt ifrån lätta till mycket svåra. De kan finnas året runt eller bara under en del av året så som vid pollenallergi.
• Pollenallergi: Ger symtom från ögon och näsa. Du kan få röda, kliande och rinnande ögon. Från näsan kommer rinnsnuva, nästäppa och nysningar. Kallas till vardags för hösnuva.
• Pälsdjursallergi: Liknande symtom som vi pollenallergi men orsakar besvär året runt. Dessutom kan du få en svullnad i luftvägarna med pip i bröstet.
• Allergisk astma: Pip i bröstet vid andning. Det känns tungt att andas.
• Insektsallergi: Ibland uppstår en mindre rodnad runt bettstället men risk finns för allergisk chock med svårigheter att andas, blodtrycksfall och medvetslöshet.
• Läkemedelsallergi: Risk för lika svår reaktion som vid insektsallergi. Allergisk chock kan uppstå.
• Födoämnesallergi: Allt ifrån nässelutslag till diarré, astmasymtom och allergisk chock.
• Eksem: Ses framför allt hos barn. Besvär med torr och kliande hud.
Hur behandlar jag allergi?
Miljösanering: Detta bör du alltid börja med och innebär att du försöker göra ditt hem och din omgivning så fri som möjligt från ämnet du är allergisk mot. Har du till exempel pollenallergi är det bra att under pollensäsong tvätta håret ofta, inte låta tvätt hänga ute och torka samt att lyssna på pollenrapporten på radio. Rökning förvärrar allergier.